Puh, så var Arvika över för det här året. Förutom att jag träffade massa underbara, härliga fina människor, både okända och kända och lyssnade på bra musik så kan jag även blicka tillbaka på en hel bunt med roliga minnen. Till exempel när mina fötter sprayades rosa med permanent märkfärg för asfalt, som verkligen var permanent, eller när Hanna sålde en flaska vatten för 50 kronor i tron om att det var vodka. Spöregnet som kom sista kvällen kunde jag dock tänka mig att vara utan. Vårat tält som var av det billigare slaget stod nämnligen inte pall för vattenmassorna, som tur var hade vi snälla tältgrannar som låt oss flytta in till dem sista natten. Och tältet lämnade vi kvar i sedvanlig festivalanda. Nu när jag har återhämtat mig något verkar det som en infektion av okänt art har slagit sig ner i min hals. Sjuk är verkligen det sista jag vill vara nu!

 

Johannes

15 juli 2008 16:18

Jag fick ditt vykort. :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  ..men den fortsätter på ett annat ställe. Säg till om du vill ha adressen. Men det är inte säkert att du får den för på den nya bloggen visar jag en annan sida av mig själv som jag inte vill att alla ska se. ...

  Återigen det här med predikan. Jag har fortfarande inte skrivit någon predikan om Joh 6-1-15, än mindre hållt den. I morgon har jag ett andra försök på mig att få predika inför klassen. Men jag har ingen predikan! Jag har verkligen tänkt sönder tex...

Det har blir ett kort inlagg, men jag maste bara beratta. Jag ar i Betlehem! Skriver pa ett tangentbord med hebreiska tecken, sa det ar lite klurigt. Vi har besokt Nazaret, bebadelsekyrkan, cyklat runt galileiska sjon och varit pa harlighetens berg, ...

  Jag skrev just ett långt inlägg om solen, våren, nyfångade Pokémon, min pojkvän och att det bara är 7 dagar kvar tills Israel resan.(Är inte 7 ett heligt tal föresten?) Men jag råkade visst komma åt någon knapp så allt försvan och snart börjar lekt...

  Jag tänkte återuppväcka bloggen för att ha någon stans att beklaga mig. Just nu är det oerhört synd om mig. Det ligger till såhär; vi har fått en uppgift i Bibelmetodiken att skriva en predikan och sedan framföra den för klassen. Alla fick varsin b...